måndag 5 januari 2015

Everglades Safari Park

Dagens aktivitet bestod av ett besök till Everglades safaripark. Det hade varit kul att åka ända till orten Everglades på västsidan och få åka träskbåt bland mangroveträden, men vi prioriterade bort den längre resan och nöjde oss med cirka en och en halv timmas resväg.

Vad kan ha hänt med träden utmed vägen?

Resvägen var en upplevelse i sig. Vi såg gråa hägrar, svarta skarvar och en stor flock av stora korpliknande rovfåglar som svävade på uppvindarna ovanför en stor korsning med många vägar.
Naturen var också speciell med slätter av låg vass eller om det är högt gräs, stora områden med döda träd, några grustag och kanaler utmed vägen där fiskare i fula, robusta plåtbåtar provar lyckan.

Träskbåtarna ligger redo.

Två rejäla "fläktar" fick upp farten.


När vi kom fram började besöket med en halvtimmas airboattur. Det fläktade skönt när kaptenen drog på båda motorerna och jag fick hålla i hatten. Alla 42 passagerare hade orange öronproppar för att skydda hörseln.

Vi for fram över en gräsbevuxen våtmark med grunt vatten. Det var rätt häftigt. Vi såg en alligator nästan innan vi lämnat kajkanten men annars var det mest fåglar som stod för upplevelserna den första biten. Det var vita (storkar?) och grå (hägrar?). De som satt på rätt sida fick även syn på en stor sköldpadda.
Båten följde uppkörda vägar med lägre gräs och här och var fanns diskreta markeringar som jag gissar fungerar ungefär som farledsmärkena i Vänern.






Efter en stund kom vi fram till ett område med öppet vatten. Kaptenen slog av motorerna och så började vi spana. Chansen att se en alligator ökar på djupare vatten eftersom det är där fiskarna håller till, och alligatorer äter huvudsakligen fisk.
Mycket riktigt såg vi strax en svart alligator som gled fram genom vattnet med bara det stora breda huvudet över ytan.






Vi tog oss sakta därifrån och förflyttade oss in i en kanal som kantades av träd, buskar och ormbunkar. Här och var fanns fast mark. Irma såg en handfull bäbisalligatorer och sedan såg vi ytterligare en eller två stora alligatorer.





När vi kommit tillbaka och gett kaptenen lite dricks eftersom skyltar berättade att han inte fick någon annan lön, så var det dags för alligatorshow.
Den bestod trevligt nog mest av information om dessa urtidsdjur. De är sannerligen "built to last". Ögonen kan tryckas in i huvudet som skydd när de slåss mot andra alligatorer och har tre lager ögonlock för att skydda mot bakterier i vattnet.
De kan reglera sin puls och hjärtat kan gå ända ner till ett slag/minut för att de ska kunna stanna fler timmar under vattnet och överleva orkaner och andra katastrofer.
Stjärten består av bara muskler och kan lätt slå av en arm eller ett ben av en vuxen man.
Alligatorerna har inte bara 80 tänder i sitt breda gap utan också en tunga. Tungan är en av de kännetecken som skiljer en alligator från en krokodil. Krokodiler är dessutom längre och smalare.
Alligatorns käkar stängs automatiskt när något nuddar insidan av munnen (showmannen förevisade detta faktum med en pinne. Det gick så snabbt att han inte hunnit dra åt sig handen även fast han var beredd.) Djuren sover med munnen öppen och vaknar förhoppningsvis av att de just fångat sig lite frukost på sängen. De har en ventil längst bak i svalget som gör att de kan äta under vattnet utan att drunkna.



Innan showen gick han runt med en gulfläckig albinoorm som de orädda (läs Irma) fick klappa. Det var ingen orm han rekommenderade som husdjur. Katter, hundar och småbarn har en tendens att försvinna i närheten av den här Floridaormen som har ett så fenomenalt luktsinne att det inte lönar sig att gömma sig.

Efter showen bar han istället runt på en alligatorunge.
För 3 dollar hade man chansen att hålla den.





Vi avslutade besöket med att gå runt i parken och titta på alligatorer, kaimaner och krokodiler och sedan åt vi hamburgare, chicken fingers, pulled pork och alligator. Det var jättegott alltihop. Alligator påminner mest om kyckling eller kalkon.

Vi gick på spänger genom parken. Rätt som det var träffade vi på en vild alligator som låg bara en knapp halvmeter nedanför spången vi gick på. Han såg lite hungrig ut så vi stannade inte allt för länge och beundrade den svarta besten. Dessutom var vi själva lite hungriga.

Niclas lyckades fota en skygg men vackert blå fågel.

I parken var det gott om högröstade svarta skator med blåskimrande rygg.



Alligator, friterad naturligtvis, vi är ju ändå i USA.





Jag har inte skrivit mycket om växterna i Florida, och faktum är att det är väldigt likt Bolivia med hibiskus, palmer och bougainvillea.