Miami Beach

Kristina och Niclas på Miami Bech.

Kl 15:00.
Vi åker den sexfiliga Interstate 95 på väg från Fort Lauderdale mot Miami.
En svart skylt med orange, föränderlig text ber oss att tänka på säkerheten och "Don't text and drive". Jag textar blogginlägg hela tiden, men det är Niclas som kör.

Kl 15:13
Vi är i Miami. Båda barnen har däckat i baksätet. Vi väcker dem för att de ska få se Miami Beachs skyline när vi åker över bron från fastlandet till den ö stranden ligger på. Viktor gör ett halvhjärtat försök att höja blicken för att se på vattenskotrarna som leker i det korallgröna vattnet, men sjunker snabbt tillbaka ner i tonårssömnen igen.

Kl 15:40
Vi har lyckats hitta den sista platsen på en liten parkering i närheten av stranden. Ren tur skulle jag vilja påstå. Det är räääätt mycket trafik! Och alla parkeringsplatser vi hittills sett har varit upptagna.
Barnen håller på att vakna till i baksätet medan Niclas går för att betala parkeringen. 40 dollar för fyra timmar!

Irma och Viktor på väg till stranden.

Irma, Niclas och Viktor på den breda, långsträckta stranden.

Ett litet tecken på att det ändå är vinter i Florida.

Irma väntar på att Viktor och Niclas ska hitta badbyxor till Viktor.

Det är mycket som rör sig i luftrummet över Miami Beach.

Trots den stora mängden måsar var de lite svåra att fånga på bild i ental...

...flertal gick mycket lättare.

Vi hittade inga badbyxor till Viktor,

Irma och Niclas roade sig däremot i vågorna.

Kl 16:55
Solen håller på att gå ner. Det skymmer tidigt i Florida.
Niclas och Irma har badat. Viktor hade inte med sig badkläder. Vi har letat badbyxor i några affärer men de billigaste kostade 30 dollar och det är inte ett enda dopp värt.
Däremot hittade vi ett parkeringshus där det kostade 1 dollar per timma att stå. Snopet att vi redan betalat den tiodubbla...

Nu står badarna i kö för att få skölja av sig saltet. Kön är lång. Viktor vaktar kläderna.

Ett kryssningsfartyg har just lämnat hamnen...

...och här kommer ännu ett.

Irma, Kristina och Viktor promenerar på piren.

Solnedgång i guld.

Månen vandrar sin tysta ban.

Kl 17:59
Vi är på väg tillbaka in mot staden efter att ha vandrat längst ut på piren. Stora kryssningsfartyg har passerat i hamnutloppet, solen har dalat och månen har löst av som himlens ljuskälla.
Längst ut på piren står folk och fiskar och en liten kille vevade in en exotisk fisk precis när vi gick förbi. Han fick hjälp att kroka av den och lägga den i en påse. Fisken gjorde ett sista dödsryck inne i påsen och Irma som just passerade skrek till och hoppade högt till allas förtjusning.

Udda ekipage.

Fina glidarbilar på Miami Beachs gator.

Kl 18:43
Nu har vi just beställt middagen på en italiensk restaurang. Vi sitter utmed gatan och matdoft blandas med avgaser när de fina bilarna glider förbi.
Det är verkligen en milsvid skillnad mellan Bolivias och USAs bilpark. Där såg vi nästan aldrig några nya bilar, aldrig några hela bilar, inga rena... och här är alla bilar just det. Vi har redan spekulerat i hur ofta de tvättar sina bilar här egentligen.

Niclas har beställt fettucini Alfredo med kyckling och vi andra pizza.
Personalen är väldigt "på". Lite irriterande. Deras leenden når aldrig ögonen och slocknar så fort de vänder sig om.

Kl 19:21
Dags att betala. Vi är ju inte riktigt vana vid det här med "tax" och serviceavgifter. Serviceavgiften visar sig vara 18%.
Vattnet är det dyraste vi någonsin druckit. En flaska på 828 ml kostar 7 dollar. Och i den varma kvällsluften, förstärkt av terrassvärmare som kyparen av outgrundlig anledning tände en liten stund efter att vi satte oss, beställde vi in två flaskor! Naturligtvis gjorde vi också nybörjarfelet och tittade inte på priserna för drickan innan vi beställde. Det hade troligen varit billigare med nationaldrycken Coca-Cola.

Väldigt dyrt vatten.

Kl 19:43
Nu sätter vi oss i bilen, med två minuter kvar av parkeringstiden. Det var ju väl utnyttjande av den dyra parkeringstiden i alla fall.

Kl 19:56
Trafikreglerna här är något oklara. Till exempel verkar det inte som om man måste ge tecken vid filbyte. Och det är tydligen helt okej att köra om även i innerfilerna. Ibland får man svänga höger även om trafikljuset visar rött, men inte alltid. Lättaste sättet att få veta vad som gäller är att inte köra mot rött, förrän bilen bakom dig tutar.
De tutar rätt lite här annars. Amerikanerna är snälla mot varann i trafiken.

Kl 21:37
Nu är vi åter i lägenheten. Jag somnade i bilen på vägen tillbaka.
Vi stannade till vid affären för att komplettera frukosten och träffade på Sjömarks. Jag erkänner att jag satt kvar i bilen och slumrade.
Nu vill jag fortsätta sova. Det är hur skönt som helst att ligga i sängen.

God natt!