Det är tisdag förmiddag och hög tid att bunkra upp lite mat inför de närmaste dagarna.
Bara några kvarter från Svenska Skolan (som heter 'Fundación para Educación y Servicio' på spanska, förkortat FES, och där det bor en gul liten katt som heter Kisskiss) ligger en relativt ny livsmedelsbutik (i alla fall så ny att den inte fanns när Sara och Mikael och Alma bodde här).
Affären är lite större än Coop i Lidköping och håller ungefär samma utbud. Plus kläder, husgeråd, leksaker...
Innan vi gick in och handlade tog Niclas ut pengar. Det går bara att ta ut max 1200 bs (bolivianos) per gång. Ganska dumt när man har ett begränsat antal uttag per år.
Antalet automater var dock inte begränsat, det låg sex olika uttagsautomater utanför affären.
Både Niclas och jag tycker det är spännande och intressant att strosa runt i vanliga livsmedelsbutiker när vi är utomlands. Det är så kul att se vad som finns och inte finns och hur olika det kan vara mot hemma.
Här hittade vi till exempel en hel gång med olika teer. Vi upptäckte att produkter som importerats från USA är mycket, mycket dyrare än annat och jag hittade platta paket av vacuumförpackade salladsblad.
När vi laddade upp varor på rullbandet så stod det någon i andra änden och plockade i kassarna. Vi handlade inte så jättemycket men det blev ändå hur många kassar som helst. Visst är det en fin gest men jag föredrar ändå att packa mina kassar själv, så att kylvarorna hamnar för sig och tunga saker längst ner.
När Niclas skulle betala med kortet så gick det inte eftersom han inte hade legitmation, det räckte inte med bara pinkoden, men kassörskan gick med på att titta på Saras leg istället. Tänk så smidigt att kunna kringå byråkratiska reglerna lite som det faller sig.
Direkt utanför entrén stod en väntande taxi och tog genast hand om Micke och alla kassarna. En av vakterna erbjöd sig att köra tillbaka kundvagnen in i affären.
Nu klarar vi oss med flera frukostar och middag eller lunch för två dagar.
Bilden visar några av de fantastiska tårtorna i affären. Vi köpte ingen, enligt Sara är de en större fröjd för ögat än gommen.
