torsdag 25 december 2014

Canchans dragningskraft

Jag har blivit förtrollad av canchan.
Jag vill dit igen, igen och igen.

I dag, på juldagen, ska det vara lite lugnare där. Inte så mycket öppet och därmed också mindre folk.
Jag är tacksam att det bara var jag och Sara som besökte den väldiga marknaden i går, när det var så tjockt med folk, men i dag ska vi ta med oss Irma, Aron och Alma, och Niclas vill också följa med.
Canchan i dag, på juldagen. Inte alls lika mycket folk som i går.

Jag har skrivit en ny inköpslista på saker jag vill köpa; en awaio som picknickfilt (stort färgglatt tygstycke av god kvalitet som kvinnorna här använder för att bära barn och packning på ryggen), en väska till min mamma, jeans och sommarbyxor, träningskläder och sockar till Irma, några presenter, och lite saker till.
Kläder till mig får jag nog vänta med tills jag kommer till USA. Här är kvinnorna huvudet kortare och märkligt nog betydligt smalare än jag. Jag har på känn att amerikanska kvinnor har en kroppsform som mer påminner om min egen.


Senare:
Nu är vi tillbaka. Vi delade upp oss lite  och släppte iväg Niclas på egen hand, med en walkietalkie i näven och kom överens om att träffas utanför turistavdelningen.

Shoppandet började med att Sara och jag hittade fina blusar och köpte varsin. Jag gick på tigerrandigt och Sara zebra. Vi har provat dem nu när vi kommit tillbaka till Svenska Skolan, och under av under - de passar riktigt bra.
Vi var på jakt efter jeans till tjejerna och det var inte svårt att hitta. Vi råkade på ett stånd som skyltade om extrastora storlekar, och även om jag egentligen inte orkade prova byxor i värmen så testade jag ett par mjuka, sköna stretchjeans och upptäckte att de satt riktigt bra. Aron, Sara och Alma passade också på att utöka garderoben.

Nästa inköp blev snickarshorts till tjejerna och sedan blev jag riktigt sur. Jag upptäckte nämligen att jag tagit med mig för lite pengar. Det fanns mycket mer saker kvar på listan än pengar i pungen.
Inte fick jag kontakt med Niclas via walkietalkien heller (Han berättade sen att batterierna tagit slut så att han blivit tvungen att köpa nya. Även om en stor del av teknikcanchan var stängd så var det inte svårt att hitta nya batterier.) så att jag kunde eska mer pengar.
Som tur var, eller otur, var hela turistdelen stängd och de flesta av sakerna på min lista hade jag ämnat köpa där.

Sara hittade en jättecool keps till Aron och fotbollkläder till Irma och Alma. Sedan försökte vi få kontakt med Niclas. Det gick sådär. Efter en hel del väntan och knaggliga kontakter via walkietalkie lyckades vi stämma möte utanför bussterminalen. På vägen dit gick vi förbi ett marknadsstånd med kepsar och Irma blev eld och lågor när hon hittade en likadan keps som Alma har.

På det stora hela blev det ändå en lyckad canchautflykt.
Men jag vill fortfarande dit igen...
Alma och Irma med snickarshorts och Hollisterkepsar.